Brf Strömgården värmer med pellets - för 28 öre per kWh

Brf Strömgården i Gävle med 13 lägenheter sparar 27.000 kr om året i uppvärmningskostnader genom att bränna pellets - pressade kutsar av spån och bark - trots att de betalar av tunga investeringar i utrustning och ombyggnad av pannrum, utrustning i bostäderna och annat.
Strömgården visar att föreningar kan tjäna stora pengar på att övergå från åtminstone olja och el till biobränslen som pellets och bricketter.

Det har varit ganska tyst om biobränslen för mellanstora förbrukare, som hyreshus och bostadsrättsföreningar, men utvecklingen har i all stillhet gått med rasande fart.
I dag finns det fullt utvecklad och beprövad teknik även för de mellanstora förbrukarna, pellets och bricketter är billiga och belastas inte av koldioxidskatt.
-Den första stora vågen av intresse för pellets och biobränslen kom i början av 80-talet, men den kollapsade i mitten av 80-talet när kärnkraftverken sålde sitt överskottsel mycket billigt.
År 1991 lades koldioxidskatt på de traditionella bränslena som olja. Det började bli lönsamt med pellets igen och sen dess har en kraftig teknikutveckling ägt rum, säger Lennart Ljungblom, redaktör för tidningen Bioenergi som ges ut av Svenska bioenergiföreningen. Trots flera försök har biobränslenas skattefrihet värnats:
-Den enda skatten som belastar pellets eller bricketter är 25 procent moms. Koldioxidskatten ökar vid årsskiftet som ett led i skatteväxlingen mellan minskad skatten på arbete och ökad energiskatt, men biobränslen är ej hotade. Priserna har sen 80-talet hållit sig tämligen konstanta. Med hänsyn till inflationen har priserna på biobränslen snarare gått ner. -Just nu är det en extrem köparens marknad. Man kan räkna med 10-11 öre per kilowattimme energi, vilket är oförändrat sen 80-talet. Man har kunnat köpa biobränslen på spotmarknaden, vilket pressat priserna, säger Lennart Ljungblom. I Sverige finns det tjugotalet stora tillverkare av pellets utöver brickettillverkarna och ett antal mindre. Pellets tillverkas för att ta tillvara träindustrins spillprodukter, spån och bark. En del råvirke importeras österifrån, barkas och barken går till pellets. Via Halifax i Kanada importeras dessutom en hel del pellets, i första hand till värmeverket i Helsingborg. Ett tiotal fabriker i Finland, Baltikum och Polen spottar också ur sig pellets. Lönsamheten i Sverige är därför pressad.
- Nya fabriker tillkommer hela tiden i Sverige, säger Lennart Ljungblom.
Han tror att den extrema lågpristiden är förbi. Jämfört med spotmarknadspriserna kommer pellets så småningom att kosta 10-20 procent mer, men Lennart Ljungblom menar att det inte inskränker lönsamheten väsentligt.
- Situationen gör leverantörerna benägnare att ingå långtidskontrakt, vilket man gör klokt i att skaffa sig. En sådan utveckling skapar också en lugnare marknad.
Det lönar sig heller sällan att transportera biobränslen långa sträckor och man måste liksom vid oljeeldning vara garanterad regelbundna och pålitliga leveranser. En kubikmeter olja motsvaras av 2,1 ton pellets, som har en tre gånger så stor volym som oljekubiken.
- Pellets är inte lönsamt att transportera överallt - kolla transportkostnaderna till ställen som skärgårdsöar, påpekar Lennart Ljungblom. Bricketter är större klotsar, men kan också hanteras av automatiska eldningssystem.
- Det handlar om system som liknar fliseldningssystem men det är billigare att hantera pellets, som transporteras på samma sätt som olja och lossas som från en tankbil, medan bricketter kommer på en lastbil och tippas in i behållaren. Utrustningen är något mer utrymmeskrävande. I en liten värmecentral slipper man undan med en liten pelletsbrännare, medan bricketter kräver en större burk, säger Lennart Ljungblom. Alla system kräver en viss skötsel, manar han. Pellets och bricketter tarvar en inspektion av pannan nån gång per dag, en kontroll av matarskruven för bränsle till pannan nån gång i veckan, säger han. Tekniken är så säker att det inte handlar om mer skötsel än av en oljepanna.

”Vi kommer aldrig att byta vår pelletspanna”

Inget skulle kunna förmå Brf Strömgården i Gävle att byta ut sin pelletseldning till olja, fjärrvärme eller el. - Vi behöver inte oroa oss för någonting, säger kassören i föreningen, Anna-Karin Smedberg.
Föreningen består av en huvudbyggnad, lada och en f d ekonomibyggnad nere vid Gavleån i Mackmyra. Innan det inrymdes bostäder i huset fanns där ett tvätteri.

Vattnet från Gavleån gick rakt under huset liksom under den gamla ladan där man bl.a. odlade fisk i en bassäng. Kommunen har fortfarande servitut för att kunna utnyttja bassängen för fiskodling Anna-Karin Smedberg bor i det timrade och falurödmålade huset vid ån som i höstas hotade att sluka både huset och en bra bit av stranden. Bara en smal sträng av sandsäckar skilde den glupska ån från sitt byte. Tidigare värmdes byggnaderna med flis. - När vi övertog gården fortsatte vi med flis. Sen övergick vi till pellets, men fick skotta ner kutsarna i matarröret flera gånger om dan. Men dels kunde vi inte alltid enas om vem skulle göra det...och när..., dels var pannan för liten och orkade inte belastningen utan vi fick köra med olja. Pannan, matarskruven och silon krånglade och det hjälpte inte ens att försöka reparera dem.
-I det läget ringde vi till Gävle energi för att få råd, minns Anna-Karin Smedberg. Där satt Claes Rosengren med uppgift att försöka skapa en vidare marknad för Gävle energi. Han kom ut och inspekterade: - Det var anskrämligt. Det steg flammor från pannans botten för den var sönderrostad och stank olja. Pannrummet behövde göras om helt och hållet. Föreningen har bara 13 lägenheter och hade egentligen inte råd att bekosta en helt ny anläggning. Claes Rosengren kom på en annan lösning; Gävle energi skulle bekosta en ny pelletsanläggning som föreningen betalar av genom användaravgifterna. Föreningen nappade och anläggningen kom igång den första december 1999. Gävle energi byggde om hela pannrummet, installerade en ny pelletspanna, som även kan användas för oljeeldning, gjorde nödvändiga anslutningsarbeten, byggde en 15 kubikmeters pelletssilo för 10 ton pellets, justerade radiatorer, bytte ut reglage vid behov och fintrimmade systemet. Investeringarna låg kring en halv miljon kr. Nu behöver föreningen inte bry sig om vem som ska skotta och sköta pannan och hur det ska gå till. En av medlemmarna i föreningen ser till anläggningen när det behövs. Pannan askas t ex var fjortonde dag. Silon fylls på fem gånger om året.
-Händer det någonting behöver vi bara ringa på värmeverket, där det sitter specialister dygnet om. De kan komma hit på en gång, säger Anna-Karin Smedberg. Pannan i centralen i den gamla fiskladan är dessutom utformad så att en oljebrännare kan vikas in i den med ett par handgrepp om pelletsbrännaren skulle ställa in verksamheten. Skulle allt haverera har Anna-Karin och hennes man en gammal Husqvarna köksspis och kakelugnar. -Förut fick vi lov att använda kup‚värmare och el för att klara oss, men inte längre, säger hon nöjd. Den rörliga avgiften ligger på 126.000 kr årligen, men om det hade handlat om olja - skulle det ha kostat 153.000 kr plus sotning och annan service och en ny panna. -I dag kostar pellets 1.350 kr per ton här uppe i gävletrakten, vilket kan översättas till 28 öre per kilowattimme. Moms är inkluderad. Siktet är inställt på att täcka 90 procent av behovet med pellets. Nu täcker vi 75 procent, säger Anna-Karin Smedberg. Claes Rosengren är nöjd:
- Det här är en lösning som kan användas på många håll i Sverige. Enbart i Gävle skulle cirka 400 hus kunna övergå till pellets. Det handlar om effekter från 50 kilowatt till cirka 400 kilowatt.

Tips & Råd om bränslebyte

-Kostnaderna för en konvertering från olja till pellets varierar väsentligt, beroende på förutsättningarna. Det är dock oftast inte nödvändigt att kalla in en särskild konsult för anläggningar i denna storleksklass. Det är bättre att rådgöra med en erfaren leverantörer, installatör och sin sotare. Om man önskar kan man teckna serviceavtal på sin anläggning och det ofta till en blygsam summa, några tusenlappar per år, säger Lennart Ljungblom. Han har räknat på ekonomin och tipsar om väsentliga faktorer, som man ska ta hänsyn till: Överdimensionera inte Det vanligaste misstaget är att installera en för stor brännare. Pannans maxeffekt behövs inte många timmar om året. Om det finns två pannor kan man nöja sig att byta ut oljebrännaren på den ena. Då kommer pelletsen att svara för den helt avgörande delen av energiförbrukningen medan oljan fungerar som topplast och backup.

Förrådet
Det är mycket viktigt att bränsleförrådet dimensioneras rätt. En bra storlek är 28-30 m3 = 19 till 20 ton pellets. Varje bil, utan släp, tar 12 till 15 ton pellets. Hela bilen kan därför tömmas utan att förrådet är helt tomt. Förrådet skall ligga så nära pannan som möjligt, men maximalt 20 meter från platsen där bulkbilen ska stanna.

Kostnader
1) Om pannan är bra skick, kostar installationen 1.300 till 1.500 kr per kilowatt. 200 kW kostar med andra ord cirka 300.000 kronor. En 300 kW anläggning blir lite billigare per kW och kan kosta cirka 390.000 kronor. Moms tillkommer. 2) Om skorstenen är dålig får man räkna med att priset stiger uppemot 2.200-2.400 kr/kW.
3) Om även pannan är i ett dåligt skick kan det vara smidigast att sätta in en fristående central, en container- central. Då får man räkna med en kostnad på 3.100 till 3.200 kronor per installerad kW. 300 kW i en fristående central kostar med andra ord knappt en miljon kronor.

Förbrukning
Hur mycket bränsle kommer det då att gå åt? Man känner förmodligen till sin tidigare oljeförbrukning på ett ungefär. Räkna med 2,1 ton pellets per kubikmeter olja. Har förbrukningen varit 100 kubikmeter olja kommer det att åtgå ungefär 210 ton pellets. Oljepriset med moms är kanske 5.500 kronor per kubikmeter, medan pelletspriset ligger på 1.300 kronor per ton. Priset varierar dock hos olika leverantörer och med olika kontraktstyper. För varje kubikmeter olja som ersättes sparar man omkring 5.500 -(1300*2.1) = 2.770 kronor. 100 kubikmeter per år medför med andra ord en årlig besparing på 270.000 kronor.

Återbetalning
Hur lång tid tar det att få tillbaka sin investering En investering kan enligt ovan variera från 300.000 till 1 miljon kronor. Det innebär att man får tillbaka de satsade pengarna på mellan drygt ett till 4 år. Sedan beror det på hur man betalar investeringen. Om hela bränslevinsten används för att betala av investeringen innan månadsavgifterna sänks och man behöver låna pengarna får man en samlad räntekostnad på mellan 20- och 50.000 kronor Därefter är det bara att räkna hem vinsten. Med nuvarande prisskillnad mellan bränslena blir vinsten på de därpå följande tio åren ungefär 2.7 miljoner kronor!