Diskussionen under denna vinter visar att en omvärdering av bostadsrätten som boendeform är på gång.
Spintab har gått ut och krävt ändringar i lagstftningen! Riksbyggens garantifond ger inte längre stöd till föreningar med återlämnade lägenheter ( bara här hotas ytterligare 40 föreningar av konkurs), och skatteminister Bo Lundgren visar tydligt att hans fickor är tomma.
Men vad är det egentligen som har hänt?
Jo, den ekonomiska utvecklingen har visat på flera avgörande svagheter med bostadsrätt. Bostadsrättshavarna lider av detta, lika mycket som kreditgivarna.
Ännu tycks det dock som om bostadsrättshavarna visserligen gör förluster, men att de trots allt kan dra det längsta strået. Deras förluster begränsas nämligen till insatsen.
Problematiken gäller praktiskt taget bara föreningar som bildats under 1980- och 90-talet. Bara ett fåtal äldre föreningar berörs. Nya föreningar har ofta byggts dyrt och drabbas hårt av minskade subventioner. En del har inte funnit ägare till alla lägenheter och i andra vill man inte betala de allt högre avgifterna.
När betalningsviljan sviktar återstår bara konkurs! Förloppet påskyndas av att medlemmarna utnyttjar sin rätt att återlämna bostadsrätten till föreningen.
Lagen säger att bostadsrättshavaren har rätt att återlämna bostadsrätten utan att få ersättning när två år har gått från upplåtelsen. Uppsägningstiden är tre månader. Rätten finns även om bostadsrätten är pantsatt.
Men bostadsrättshavaren riskerar förstås att kreditgivaren säger upp lånet till omedelbar återbetalning. Föreningen kan därefter bestämma om bostadsrätten ska säljas eller hyras ut. Är lägenheten pantsatt blir saken mer komplicerad för föreningen. Den enskilde medlemmen har inget personligt ansvar för föreningens skulder. Men om den går i konkurs - eller mer exakt, när föreningens hus säljs - upphör bostadsrätten. Möjligheten att få tillbaka något av insatsen är då mycket liten.
För bostadsrättshavaren är regeln om återlämnande bra. Därigenom blir man fri från förpliktelsen att betala avgifter till föreningen. Utan den rätten, skulle bostadsrättshavaren vara tvungen att betala avgifterna i all evighet.
Men för föreningens kreditgivare är förhållandet det motsatta. De vill att rätten avskaffas, eller ännu hellre, att bostadsrättshavarna får ett personligt ansvar även för föreningens lån, ungefär som en villaägare. Detta är det viktigaste inslaget i propåerna om att införa ägarlägenheter!
Om bostadsrätten är värdelös för den enskilde, är det oftast lika bra att ta förlusten och flytta. Årsavgiften kan vara så hög att hyresrätt eller småhus med äganderätt framstår som bättre alternativ. Men är bostadsrätten pantsatt måste innehavaren ta skulden med sig!
Hur är det då med rätten för föreningens medlemmar att få bo kvar efter en konkurs? Något säkert svar kan inte ges, men det finns tecken som tyder på att de före detta bostadsrättshavarna - som då är att betrakta som hyresgäster - bara har rätt att bo kvar under en övergångstid.
Alla som bor med bostadsrätt måste därför komma ihåg, att de är medlemmar i en ekonomisk förening! De är med andra ord med och driver en fastighetsrörelse, vilket alltid innebär ett risktagande!
Krönika av professor Anders Victorin