När det började bli dags att ta itu med stammarna för Brf Jordbrukaren i Ludvika, sökte styrelsen hjälp från sin förvaltare för att få goda råd. - Vi hade börjat få problem med fukt- och vattenskador, och eftersom de befintliga rören är över 50 år gamla - husen byggdes 1952 - förstod vi att det var dags att vidta åtgärder, säger Rune Larsson, vice ordförande och föreningens kontaktperson i byggfrågor. Första steget blev att ta in offerter via förvaltaren på SBC i Västerås. - Vi fick in anbud från 4 håll men PEAB var billigast så dom fick jobbet, berättar Rune Larsson.
Entreprenadsumman låg på 15,7 miljoner kronor plus moms, så det var inget litet projekt man hade startat. Banken godkände byggkreditiv på hela projektet, och därefter var det i stort sett bara att sätta igång jobbet i de 213 lägenheterna. - När vi tog upp frågan om kvarboende på ett byggmöte fick vi tipset om ett företag som kunde infodra stammarna med en ny metod, säger Rune och påpekar vikten av information i processen.
Fördelen med metoden, som på proffsspråk kallas "relining", är att de boende bara blir utan sina kök i en eller två dagar, mot upp till tre-fyra veckor vid traditionellt stambyte. - ™ver hälften av våra medlemmar är äldre som skulle få mycket svårt att vara borta från sina lägenheter någon längre tid. Därför valde vi en mellanväg - att byta avloppsstammarna i badrummen men behålla och "relina" köksstammarna, säger styrelseledamot John Godwitz.
Bakom metoden ligger faluföretaget Sacrab, ett i branschen välkänt specialistföretag, som tidigare mest jobbat med liggande rör under mark. I ett par års tid har man nu arbetat med att ta fram den egna variant av stamrenovering, som för första gången visades på Fastighetsmässan Elmia i Jönköping i september. - Föreningen ville totalrenovera alla badrum för att få modern standard, men behålla de fina gamla köken. Det var då vi kom in i bilden, säger Anders Björn, projektansvarig på Sacrab och som varit med om att ta fram den nya metoden. - Själva produkten är inte patenterad - vem som helst kan i princip erbjuda den - men vi är ensamma om att kunna gå in och relina även T-rören, dvs anslutningsrören till en stam, förklarar Anders Björn. Tidigare har det varit svårt att åstadkomma goda resultat just vid anslutningar och grenrör med så kallad relining, ett problem som Sacrab nu anser sig ha löst. - Att bara gå in och spruta epoximassa ger inte garanterad tjocklek på rören - särskilt inte vid anslutningar. Men nu kan vi förnya även dessa rör med fullgott resultat, säger Björn.
Hans råd till bostadsrättsföreningar, som vill undvika långvariga och dyra renoveringar liknande den Jordbrukaren nu går igenom, är att gå in och byta alla grenrör fram till stående stam samtidigt som medlemmar själva renoverar sina badrum - Gör man det, kan man ofta undvika att byta huvudstammen senare, och till exempel "relina" istället. Föreningen sparar i vilket fall in alla kostnader för nytt kakel, klinkers, porslin, kranar- ja hela ytskiktet och inredning i badrummen, säger han. För det är oftast så, att badrummen annars måste rivas helt - som i Ludvika - i samband med ett stambyte. Om medlemmar som tidigare renoverat sina badrum redan fått anslutande rör och golvbrunn bytta, kan badrummen behållas intakta vid ett senare stambyte och föreningen därmed spara stora pengar!
Men i Jordbrukaren var badrummen i de flesta fall fortfarande intakta, med inbyggda badkar och halvkaklade väggar, helt enligt 50-talsstandard. Nu blir det kaklat ända upp till tak, badkaren ersatta med dusch och inredning enligt en gemensamt framtagen standard. Värmeelementen i badrummen ersätts med handdukstork, men de som vill har möjlighet att installera elektrisk golvvärme som tillval. Golvvärmen läggs ovanför tätskiktet, och hamnar därmed automatiskt på medlemmens ansvar. - Vi påpekar noga för dem som väljer golvvärme att de själva får stå för fel som kan uppstå senare, säger Goldwitz. - Men bara 10-15 procent väljer annars extra tillval trots att det inte är särskilt dyrt, säger föreningens sekreterare Charlotte Nilsson. Duschväggar i badrum kostar cirka 5.000 kronor, nytt badkar 4.000, nytt kakel i kök 1.600, golvvärme i badrum 5.600, nytt wc 3.100, tvättställ 2.000, eluttag för diskmaskin 2.300 och ny bänkskiva 1.600 kronor. - Och till dem som redan byggt om i kök och bad vill vi inte hålla på och krångla, utan vi återställer samma standard som de redan har fått godkänt vid tidigare renoveringar, säger John Goldwitz. Styrelsen känner väl till den så kallade gävle-domen, där en kvinnlig badrumsbyggare bara tillerkändes en del av värdet efter en egen ombyggnad när föreningen renoverade badrummen. - Men vi har så pass få som har byggt om att vi inte vill bråka om saken, menar Rune Larsson.
Inför byggstart i respektive hus hålls trappmöten dit alla är välkomna. Styrelsen och representanter för byggarna berättar utförligt om allt som väntar. - En del av de äldre väljer att bo hos släktingar, men många tycker också att det är spännande när byggubbarna kommer. De bjuder på kaffe och får sig en pratstund, menar Lisbeth. Renoveringen leder till en avgiftshöjning på 20 procent som redan genomförts. - Men avgiften ligger ändå ett par tusen under motsvarande hyresnivå här på orten, säger Lisbeth som sköter de dagliga räkenskaperna och pekar därmed på bostadsrättens fördelar. - Men det finns alltid de som klagar på styrelsen och de höjda avgifterna. Men det är så gott som alltid samma personer som struntar i årsmötena, vilket vi också alltid påpekar, säger John Goldwitz och fnyser syrligt. Hela projektet är återförsäkrat hos AB Byggnadsgaranti, som gäller i tio år. - Det var entreprenören som krävde garantin, och den var svindyr, säger Rune Larsson. Men han påpekar också att det är värt över 200.000 kronor för att få extra garanti på en så här pass omfattande renovering. - Men nu blir det modern standard i alla våra 14 fastigheter, och det tycker vi det hela är värt, slutar en enig styrelse i Ludvika.