Hoppa till huvudinnehåll

Föreningen svarar alltid för genomgående kanaler

Det går inte att överföra underhållsansvar för rör och ledningar på enskilda boende genom att ändra stadgarna i en bostadsrättsförening, inte ens om kanalen eller ledningen bara tjänar en lägenhet, så länge den går genom andra delar i fastigheten än den enskilda lägenheten.

Det  har Högsta Domstolen (HD) kommit fram till  i det uppmärksammade ”skorstensmålet”, som handlade om en rökkanal i Uppsala. Två unga bostadsrättshavare, som bor i en vindsvåning i den aktuella föreningen, begärde tillstånd att ansluta en braskamin till den rökkanal som fanns tillgänglig, och som bara gick till deras lägenhet. Andra kanaler finns också i samma skorstensstock, varav ytterligare två går till parets och tre andra till en grannlägenhet, men det är bara den aktuella kanalen som kan anslutas till en värmekälla. Innan föreningen sagt sitt drog paret igång projektet och installerade kaminen. Uppenbarligen antog de att saken var mer eller mindre klar och att föreningen inte borde kunna säga nej.

Men föreningen godkände inte deras ansökan! Styrelsen påpekade att kanalen hör till föreningens ansvarsområde som de inte vill ta på sig kostnader för, och lämnade in en ansökan om handräckning till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp att montera bort kaminen. Föreningen menade också att ändringen riskerade att försämra ventilationen i fastigheten, eftersom en friskluftskanal tagits bort i och med anslutningen. Då vände sig paret till tingsrätten för att få saken prövad, men förlorade.

Men i hovrätten blev utslaget ett annat, sedan målet först återvisats dit från Högsta Domstolen. HD ansåg att praxis saknas i den här typen av ärenden och uppmanade hovrätten att pröva frågan, sedan paret överklagat. Och här blev alltså utgången en annan. Hovrätten vände på steken och gav paret rätt. Lagen säger att en bostadsrättsförening är underhållsansvarig för alla ledningar för värme, vatten, el, gas och avlopp och ventilation som föreningen försett fastigheten med och som tjänar fler än en lägenhet.  Ansvaret  för dessa installationer vilar alltid på föreningen och aldrig kan överföras på bostadsrättshavaren, i motsats till andra yttre detaljer som ingår i bostadsrätten, som till exempel en terrass, balkong eller uteplats.

I det här fallet, påpekade hovrätten, skulle alltså underhållsansvaret kunna överföras på de boende, bara stadgarna skrevs om, eftersom kanalen bara gick till parets lägenhet.  Därmed borde det även vara tillåtet att använda kanalen som avsett, dvs för att ansluta en värmekälla.  Hovrätten gav därför paret rätt att behålla sin braskamin.

Men Högsta Domstolen ändrade utslaget. Att föreningens tillstånd krävs är klart, säger HD men påpekar samtidigt att det inte var själva tvistefrågan. Vem som svarar för vad beträffande underhållet i bostadsrätt - förening eller medlem - framgår inte exakt av lagen, utan ska närmare pereciseras i föreningens stadgar, poängterar HD. Och i det här fallet framgår det av stadgarna att det är föreningen som svarar för alla kanaler för värme och ventilation.  Skorstensstocken löper genom flera lägenheter. Att en av kanalerna då bara idag tjänar en lägenhet har ingen betydelse för bedömningen eftersom den teoretiskt skulle kunna anslutas även till andra lägenheter.  HD gav därmed föreningen rätt. Paret måste koppla bort braskaminen och fick dessutom ersätta föreningen för rättegångskostnader på cirka 350.000 kronor.

Högsta Domstolen 
Mål Ö 3206-13